Okänd bloggare: Jag vill ha barn!
Läser en artikel om en bok som heter ”jag går bara ut ett tag”. Den handlar om ett par som blir tvungna att abortera ett önskat barn när det visar sig att fostret inte har utvecklat några lungor.
Jag blir alldeles kall när jag läser sånt. Det är som om att läsa det skulle kunna locka till sig olycka och sjukdom. *peppar peppar ta i trä tvi tvi tvi*
I filmen ”baby mama” köper Tina fays karaktär en bok som heter 101 saker som kan gå fel med din bäbis i magen. Sån kommer jag att bli. Jag kommer vara så livrädd att något kommer vara fel att jag inte kommer hinna vara rädd för förlossningen.
Alla mina vänner får barn runt omkring mig.
Senast en av mina bekanta som jag bara vet hade en sån där fin fantastisk förlossning där hon var i full kontroll och dessutom snygg hela förlossningen som säkert var över på lagoma 5h. Jo det tror jag.
Jag vill också ha barn. Men jag kommer få en 78timmarsförlossning där jag skriker att jag inte vill ha något jävla barn längre och bajsar på mig. Nästa år fyller jag 30. Det känns som om det är nu eller aldrig. Jag vill verkligen inte få mitt första barn när jag är typ 42 år. Då skulle jag dessutom nojja ommöjligt ännu mer, för efter 30 ökar riskerna som försäljningen av kontorsfallskärmar efter 11e september. Notera hur jag lite nonchigt bara antar att jag kommer bli på tjocken så fort jag försöker. Aaargh! *peppar peppar ta i trä tvi tvi tvi*
och nu börjar jag nojja att skrivandet av det här inlägget kommer påverka mitt otillverkade barn...
